Tomheten hon lämnat kvar.
Varför kann hon inte finnas kvar?
En systers kärlek finns alltid kvar
oavsett om hon på molnen bor
för någon som man känt så länge
kan aldrig glömmas bort
alla minnen som vi delat
som vi har skrattat åt
flyger nu med vinden och kommer ej igen.
Varje år i hela mitt liv i Sverige har jag åkt på det årliga majbålet, men det är också minnen som jag delat med henne.
Att åka dit utan henne skulle kännas tomt för utan hennes glada ögon och livsglädje som sjuder ut, att veta att jag aldrig mer kommer att se henne leka bland årets första vitsippor har slutit mig itu.
Alla tusen tårar som jag fällt i nattens mörker, för jag vet att hon inte kommer att hålla mig sällskap något mer.
Jag visste att jag alltid kunde lita på henne, att hon aldrig skulle ljuga för mig, hon har alltid funnits där för mig men nu kan jag inte längre känna hennes trygga hand.
Jag kommer ihåg hur uppspelt hon var när vi besteg vulkanen i Guatemala, hennes ögon glittrade av förväntan.
Jag kommer ihåg hur hon kastade sig i vågorna och sprang emot oss.
Varför sitter jag nu här och skriver detta, varför finns hon inte längre vid min sida?
Jag saknar dig
-Du har lämnat mig i tusen bitar-
Nu är det dags för träning inför en ridtravartränare! Första gången jag ska träna inför en ridtravartränare så jag e lite spänd...
Ska borsta Sammy jätteläNge!
Dom senaste dagarna har det gått upp och ner med "Sammyfallet". Ibland kan jag få honom att trava avslappnat en bit och ibland är han jättespänd och höjer huvudet och kör iväg med mig, tyvärr är det så att han aldrig är avslappnad och 2duktig när mamma kommer för att itta på :/.
Iförrgår när mamma skulle hjälpa mig på fältet var han jättespänd, lyssnade inte alls på skänkeln och konsentrerade sig inte.
Mamma har kontaktat en ridtravartränare som kommer imorgon, jag hoppas mycket på det.
För Iris går det däremot JÄTTEBRA Ulf/ Salsa är värkligen en underbar ponny. Jag kan inte låta bli att känna ett sting av avund, Min syster har ett underbart gotlandsruss som hon kan åka på läger med (vi skulle åkt tilsammans och jag har längtat jättelänge men eftersom lägret är tävlingshoppinriktat så finns det risk att han får fel hjälper), min kompis Frida har precis fått en helt perfekt ponny.
Men jag tänker inte ge upp på Sammy, vi ska klara detta tillsammans. <3
En morgon gick jag upp kl halv 6 för att rida i gryningen :), vi såg två harar och några vildsvin som skuttade iväg.
Förlåt om jag inte skrivit på ett tag men jag hade inga ord för allt som hänt den senaste tiden...
I onsdes så var vi hoss en fysioterapeut (en hovslagare också som skodde bådeUlf och Sammy runtom) hon klämde och masserade, knäckte till ryggen och strechade honnom ( dom tillockmed använde laser) men fann ändå inget fel på honom.
I torsdes så fick båda hästarna vila (jag och bondegänget var på emporia), I fredes så skjutsade Karin oss till Olarp och vi red lite rundor där. Jag fick värkligen känna på travar traven, när jag ville fatta galopp så bara stack han även när vi bara travade kunde han öka och köra iväg. Ulfs sadel åkte (ganska mycket) på sniskan när Frida skulle sitta upp efter att ha ramlat/hoppat av XD. Vi fikade pankakor på en kulle som vi hade gjort på morgonen.
På fredags kvällen var det dags för tonår/frekvent, det var slender, maffia, gissa gåtor, sjunga, dans, musik, niña mm. Vi hade jätteroligt! Jag kom hem kvart i 12 :D.
I lördes så var vi hoss tjej för sista gången... Hennes ägare ska flytta, dom flyttar lite i taget men i lördes så var det dags att flytta hästarna. Jag nästan grät men Tjej var så duktig att man bara ville skratta.
I går skulle mamma och Iris ha ridit i Olarp men Ulf panikade i transporten så dom fick rida hemma istället, Jag var på himlakulövning och när mamma kom till himmlakulgudtjänsten så sa hon "vi kan sälja honom" jag bara "neeeej!" jag skulle aldrig kunna sälja honom nu.
Vi kommer att kämpa för varandra <3
Idag ska jag skriva ännu ett brev till ponnyakuten.
Vi drar till Malmö!
Vi är några ungdomar från Rickarum som sticker till Emporia :)
Vi åker tidigt (för att vara lov) och jag har ingen aning om när vi kommer hem...
När vi väl kommit hem så är vi några som ska festa hoss mig i stenhuset :D
Vad kan man egentligen köpa i Emporia? Finns det en hästsportaffär där??
Eftersom att jag sa igår att jag skulle skriva lite mera om Fridas och min resa till Lillen (Fridas nya häst som ännu inte har kommit) så passar det ju bra att jag skriver lite nu.
Jag gick kl. halv tolv till Fridas hus med min packning (mina rid grejer). Karin, Fridas mamma bjöd på smarrig paj och sen var det dags att ta bilen till Hässleholm (kl. 12) det tog ca. en halvtimme att åka dit. Väl där fick vi vänta lite till på att vår buss skulle komma.
Bussresan tog kanske 40 minuter, tur i oturen så hoppade vi av vid fel hållplats men Isabella (Lillens ägare) åkte förbi hållplatsen innan vi ens hann ringa henne så allt gick bra. Vi åkte ett bra tag till i bilen tills vi kom fram till en fin gård. Det var en riktigt skånsk gård men en hel massa katter springandes, öppna landskap och korsvirkes stall. Riktigt fint var det.
En av katterna var helt kel galen! Han/hon klängde sig fast på en och ville bli klappad och kliad.
När vi skulle hämta in Lillen (hans egentliga namn är Mr. Miniver) så fi ck vi också träffa en större häst och en urgullig liten shettis som hette Siv <3.
Lillen var jättefin! Riktigt maffig ponny (passar Frida eftersom att hon ääääälskar hästar med tjock/stor hals och som är lite grövre). Han var väldigt lik Sammy, båda är 146 cm i mankhöjd, samma färg och teckning, båda är väldigt snälla och mysiga hästar fast Lillen är ju MYCKET grövre och Sammy är smeckrare. Sammy blir 13 i år och Lillen blir 6. (Rätta mig om jag tar fel Frida).
Vi borstade honom och pysslade om honom, Lillen fick testa en massa täcken och ett pullarträns, Frida fickk med sig ca. 7 täcken, en gjord och ett träns! :). Hon får också köpa en massa andra saker som var Lillens som stallägaren ägde.
Frida fick honom att gå jättefint i form och gjorde fin fina galoppombyten! Han hoppade som en kung :).
Jag fick också testa på att rida honom i 10 minuter ca. han var helt fantastisk! Mjuk, lätt att få i form, (lite avundsjuk blir man när Sammy var helt suuuuperjobbig i förrgår) fast Sammy är ändå mitt livs största kärlek, Lillen var lite försiktig vid första språnget vid hindret med sen bjöd han på fint. Han var en helt AMAIZING horze!!!
Frida skrittade av honom ute på en liten väg mellan fälten och han var kolugn. :)
Synd att han inte får flytta hit förens det blir varmt (vilket det aldrig värkar vilja bli!), han är klippt och har täcke men eftersom att det fortfarande är väldigt kallt om nätterna och han behöver vara inne då och Fridas stall inte är färdigbyggt ännu så kan han inte komma förens det blir varmt.
Så nu får det väl ändå bli varmt! jag lääängtar efter Lillen eftersom att det då kommer att finnas tre hästar för tre hästtokiga tjejer :)
På hemvägen så körde ägaren förbi sitt hus så att vi skulle få se vart han födes och så, hon hade två väldigt fina hundar och en schäfer som var VÄLDIGT lekfull!
Resten av hemvägen gick bra jag var hemma 18.24.
Idag har det varit en lååång dag...
Den började med att jag vaknade upp i Fridas lusthus. Det hade varit 6- ute och det var luka kallt i lusthuset...
Som tur var så hade vi såvsäckar (på min stod det att den var lämplig för 11+ grader...), täcken och någon filt.
Jag kröp längst ner i såvsäcken med en filt och såv. Riktigt mysigt av det.
Mamma frågade mig varför jag ville göra det och jag svarade "Y.O.L.O".
Från kl. 11.30 till kl. 18.24 så följde jag med Frida för att hälsa på hennes häst. Läääängtar tills hon får hem den.
Kommer ett till inlägg om det imorgon nu är jag alldeles för trött för att skiva... snart somnar jag så det är nog bäst att jag går och lägger mig.
Igår när jag skulle ha ridletion så gick det inte precis som jag hade tänkt mig....
Efter 30 minuter av ridlektionen (under den tiden så var det enda vi hade tränat på att han skulle vända huvudet innot och inte skjuta ut bogen), det gick inte så bra så våran tränare satte upp.
Hon sa att det var en av dom värsta hästar hon suttit på...
Han var helt löddrig när hon gav mig tyglarna, och ändå hade dom bara skrittat (och och ofrivilligt backat.... fort).
Han stegrade, sparkade och rusade iväg.
Men man får en känslan att allt inte är ens eget fel när tränaren sitter upp och det går nästan lika illa för henne (i slutet kune han gå en hel volt utan att konstra).
Jag var INTE stolt över honnom :(
En dag när Frida (min kompis) och jag kom ut till stallet så var Sammy TÄCKT med smuts och lera...
Men efter mycket slit så var han blank och fin igen:
Före: